Visa skriven av
Visa i
HYSTERICA - "The Art Of Metal"
Black Lodge Records, Sound Pollution, 2012

Den första tanke som slår en vid åsynen av HYSTERICAs andra album “The Art Of Metal”, låttexternas pubertala innehåll, medlemmarnas uppenbarelse och valet av artistnamn är SPINAL TAP. Namnen på de fem kvinnor som utgör Stockholmsbandet HYSTERICA är nämligen Bitchie (gitarr), Hell’n (trummor), SatAnica (bas), Anni De Vil (sång) och Marydeath (keyboard). Att det finns en hel del humor och självdistans med i bilden avslöjar inte minst bandnamnet HYSTERICA, som man kan förmoda är sprunget ur den av Freud stadfästa psykiska störning hos i synnerhet kvinnor som fick epitetet hysterikor.

”The Art Of Metal” är dock ingen studie i hysteri utan snarare ett välbalanserat uttryck för NWOTHM (New Wave Of Traditional Heavy Metal). Själva kallar de sin musik för ”melodic femetal”, vilket jag utifrån att endast ha hört uppföljaren till debuten ”Metalwar” inte riktigt håller med om. Det som (i musiken) avslöjar HYSTERICA som ett fullödigt ”tjejband” är uteslutande vokalissan Anni De Vil och den sporadiskt använda körsången. Anni De Vil rör sig obehindrat i tonlägen mellan ren sång och djup growl i paritet med Angela Gossow (ARCH ENEMY), Jessica Desjardins (BLOODSHOTEYE) och Sina Niklas (ORPHAN HATE). Till övervägande del är det tyvärr ändå Doro Pesch (DORO, WARLOCK) som stått som förebild för Anni.


Även om musiken har sin ena fot i 80-talets hårdrock är det genomgående uttrycket på plattan ”modernt” – i bemärkelsen tuffare och i vidare mening välorkestrerat. Marknaden är på väg att svämmas över av i synnerhet pojkband som frossar i nostalgi och kitschiga upprepningar på vad som för trettio år sedan gick tämligen obemärkt förbi. Man kan med fog fråga sig varför och samtidigt förundras över den framflyttade position genren fått idag.

Hur som helst plockar HYSTERICA in element från i synnerhet 80-talets heavy metal och 90-talets power metal; därutöver lägger de till moderna inslag som ger soundet en betydligt mer livfull fräschör i jämförelse med ett flertal andra (liknande) band. Rent musikaliskt lutar sig kvintetten mot stilbildare som JUDAS PRIEST, fast med mjukare kanter och symfoniska harmonier. Genom ett varierat och dynamiskt material rör sig HYSTERICA från balladliknande arrangemang till betydligt mer riffdrivna låtar med nära släktskap till sina förlagor.

Det bestående intrycket av ”The Art Of Metal” är ändå att de lyckats skapa en välskapt hybrid som rymmer metal för hela familjen, men ändå med en och annan vass udd som kan verka kittlande på de som upplevt hårdrock enkom inom ramen för melodifestivalens koncept.

Albumets titel, ”The Art Of Metal”, inbegriper dessutom ett parallellt projekt där sju konstnärer fått i uppdrag att tolka varsin låt.

Den 14 mars sker releaseparty plus utställning av konstverken på Göta Källare i Stockholm.

Av: Lars Ekenryd
Publicerad: 2012-03-07