Visa skriven av
Visa i
MOONSPELL - "Alpha Noir"
Napalm Records, Border, 2012

Med risk för att bli idiotförklarad av valda delar av CM-kollegiet (blink, blink) vill jag redan nu påpeka att MOONSPELL ända sedan "Irreligious" från 1996 varit ett band som jag lyssnat på med ett stort gillande. Med andra ord blir denna recension å ena sidan lätt partisk, men å andra sidan hade jag samtidigt höga förväntningar på denna deras nionde platta i ordningen.

Den största skillnaden mot tidigare släpp är att Fernando Ribeiro (sång) nästan helt och hållet har släppt sina största Andrew Eldritch och Peter Steele komplex som tidigare färgade av sig en del, och i sämsta fall skapade lätt pinsamma vokala passager. Nu handlar det istället om en kraftfull och mörkt rivig röst som gifter sig perfekt till de gotiska låtarna, som nu också mycket mer bygger på, och mycket mer litar på sina gitarriff. Till skillnad från tidigare då allt som oftast en keyboard många gånger fått en något för framskjutande roll. Även riffen är i grunden mycket mer thrashiga utan att för den skull tappa det dystra mollanslaget som är MOONSPELL´s signum. Tänk er lite hur KREATOR lät på den av många bespottade "Endorama" från 1999, så får ni kanske en liten hint av vad jag menar, men givetvis inte negativt menat då.

De har även på ett mycket lyckat sätt valt att använda sitt modersmål portugisiska som till exempel i fantastiska "Em Nome Do Medo" där språket hjälper till att skapa ett än större exotiskt mörker. Annars är min favoritlåt "Opera Carne" där ett rakt thrashriff går via en snygg melodiös vers till en bombastisk refräng. Ljuvligt!

Ska jag hitta något negativt så faller det på det onödigt långa introt i första låten "Axis Mundi", som i sig är en ruggigt bra låt, men det tar tyvärr en dryg minut innan själva låten börjar på riktigt så att säga. Sen är sista låten "Sine Missione" bara ett instrumentalt outro som roar mig lika mycket som eftertexterna på en biofilm. Men däremellan är allting fantastiskt och otroligt bra och ett tag var jag snubblande nära att dela ut ännu ett snäpp högre i betyg. Jag besinnar mig dock men vill påpeka att "Alpha Noir" är en stark och mycket trolig kandidat till min årsbästalista.

Plattan kommer även som en lyxig dubbel-cd där andra skivan heter "Omega White", men hur det låter där har jag tyvärr ingen aning om då den inte följde med från skivbolaget.

Officiell webbplats
Officiell MySpace

Av: Simon Ellard
Publicerad: 2012-05-04