Visa skriven av
Visa i
SUPERTRAMP - "Live in Paris ’79"
Eagle Vision, Playground, 2012

Det brittiska proggrockbandet SUPERTRAMP slog 1974 igenom med albumet ”Crime of The Century”, inte minst med dunderhiten ”Dreamer”. 1979 överträffade de sin bedrift med råge då ”Breakfast in America” släpptes – ett mer poporienterat album som blev världens mest sålda album 1979 (20 miljoner ex) och som innehöll några av gruppens genom tiderna största hits: ”Breakfast in America”, ”The Locigal Song”, ”Take The Long Way Home” och ”Goodbye Stranger”. På skivan följde en världsturné under namnet Breakfast in America tour och som gjorde ett nedslag på bland annat Pavillon de Paris i Paris. Det var en spelning som dokumenterades i både ljud och bild.

Ljudupptagningen resulterade i liveplattan ”Paris”, som kom ut 1980. Av det filmade materialet blev det dock inget. Inte förrän bandets trummis, Bob Siebenberg, sommaren 2006 hittade originalinspelningarna i sin lada på landet. Allt kunde restaureras och remastras för att i CD-version ges ut 2002 men först nu 2012 komma ut på DVD och Blu-ray med 5.1 ljud.

Låtskrivarparet Rick Davis (keyboard, sång, munspel) och Roger Hodgson (gitarr, keyboard, sång) ligger bakom merparten av SUPERTRAMPs klassiska hits och konserten i Paris radar upp en lång rad av duons välkända pärlor. Allt är återgivet med en förvånansvärt god bildkvalité, för att härröra från 16 mm film som legat och skräpat i en lada i 25 år, med ett dessutom oklanderligt ljud därtill. Under loppet av 100 minuter får man på ”Live in Paris ’79” ta del av en klassisk konsert med en odödlig låtlista, framförd av en kvintett utomordentliga musiker på toppen av sin karriär. Showen är en trevlig tillställning med ett upplivat SUPERTRAMP som uppenbarligen njuter av att framföra sitt material inför en entusiastisk publik.

Året är 1979. Det är 33 år sedan, med allt vad det innebär. Med SUPERTRAMPs oförargliga men långt ifrån okontroversiella proggrock som soundtrack framstår slutet på 70-talet som en fortsättning på 60-talets flower power-rörelse, minus det psykedeliska och folkmusikinfluerade inslagen. I den kontexten var SUPERTRAMP trots sina angelägna och engagerade texter ett typiskt feelgoodband som tilltalade en bred publik över hela världen. Genom ”Live in Paris ’79” får vi idag en ökad förståelse för varför SUPERTRAMP rönte en sådan enorm framgång och, inte minst, en förståelse för att välkomponerad musik är och förblir oförgänglig.

Av: Lars Ekenryd
Publicerad: 2012-08-30