Visa skriven av
Visa i
ANVIL - "Back To Basics/Still Going Strong (2 in 1 Special Edition)"
SPV/Steamhammer, Playground Music, 2012

Det är enbart ett fåtal band som kommer i åtnjutande av den uppmärksamhet och den sympati ANVIL fått uppleva under senare år. Inte minst kom dokumentären "Anvil! The story of Anvil" att ge det kanadensiska heavy metal-bandet en rejäl skjuts i karriären. SPV hoppar på tåget och återutger sedan en tid tillbaks ett flertal plattor ur Torontosönernas katalog.

ANVIL, som är synonymt med duon Steve "Lips" Kudlow (sång/gitarr) och Robb Reiner (trummor), har under större delen av sin trettioen år långa karriär oförskyllt alltid legat i skuggan av de mer framgångsrika akterna. När nu kombon sedan ett par år tillbaks fått en mer framskjuten placering och tidigare utgåvor ånyo sett dagens ljus i nytt utförande och, som i det här fallet ”2 in 1”-format, kan man inte annat än att krypa till korset och erkänna att ANVILs traditionella heavy metal trots allt förtjänar en stor portion uppskattning.

Denna dubbel-CD tar utgåvorna i omvänd ordning och har ”Back To Basic” från 2004 som första CD. Det kan finnas en strategisk tanke bakom, eftersom den utgör den något svagare halvan i parkonstellationen ”2 in 1”. Vill man vara diplomatisk kan man säga att ”Back To Basic” inte är ANVILs mest minnesvärda bedrift. Den är i enlighet med titeln ”basic”, helt enligt ANVILs egensinniga standard och till övervägande del enkel på gränsen till banal. Med risk för att låta motsägelsefull har de mest genomarbetade riffen på skivan trots allt en viss dragningskraft och charm. Även om vissa låtar har karaktären av demoinspelningar gjorda av 15-16 år gamla hårdrocksentusiaster rymmer materialet en air av sobert hantverk av hög klass. Känslan av att ANVIL trots att de inte riktigt fått ner båda årorna i vattnet stakat ut rätt kurs och tagit sikte på ett åtråvärt mål är svår att slå ifrån sig. Robb Reiner är riktigt bra bakom trumsetet och har dessutom i sällskap med basisten Glenn Gyorffy förtjänstfullt fått en framskjuten placering i ljudbilden. Gitarristen Ivan Hurd tar ofta ut svängarna på ett föredömligt sätt, om än stundtals allt för förutsägbart sätt. Lips solon har en släng av galenskap och känsla av naturlig improvisation över sig. Sänket som drar ner helhetsintrycket avsevärt är Lips vokala stämma. Kombinationen med plattityder i lyriken tar Lips sång dessvärre luften ur merparten av materialet.

”Still Going Strong” (2002) fortsätter inte bara traditionen med en skivtitel byggd på inte vare sig mer eller mindre än tre ord. Innehållsmässigt går det ovannämnda igen, med betoning på Lips sång som ett stort aber i sammanhanget. Förutom detta signum är dock ”Still Going Strong” ett steg i en något råare riktning. Med en thrash-marinerad (amerikansk) power metal, och ett snarlik MOTÖRHEAD-influearat sound på toppen av de traditionella rytmfigurerna, väcker kanadensarna lyssnarens odelade intresse. Inte minst produktionen har fått sig en ansiktslyftning som får ANVIL att framstå som ett betydligt mer professionellt band. Det finns ett annat klipp och en tydligare offensiv attityd i ”Still Going Strong” som även det skapar en mer påtaglig dynamik i arrangemangen. I likhet med ”Back To Basic” är tyngdpunkten uppenbarligen lagd på rå och rak attack, utan krusiduller eller någon större finess i vare sig låtstrukturer eller spelteknik.

ANVIL, och kanske i synnerhet Lips och Robb, är tillräckligt rutinerade och slipade för att inse sina begränsningar. ANVIL gör det de är bra på och drar det till sin spets. ”Still Going Strong” visar på en kvalitetsskillnad i jämförelse med ”Back To Basic” samtidigt som den följer traditionen med exceptionellt väl utförda gitarrsolon – och för ovanlighetens skull även ett insprängt trumsolo – men tyvärr också den ihärdiga vanan att låta Lips framföra triviala texter utan någon större relevans.

Av: Lars Ekenryd
Publicerad: 2012-09-02