Visa skriven av
Visa i
NOMINON - "The Cleansing"
Deathgasm Records, Import, 2012

Med ett delvis nytt manskap känns NOMINON på sitt femte fullängdsalbum stabilare än vad de gjort på länge. Förlusten av i första hand Daniel Garptoft (sång) och Anders Malmström (bas, PUTERAEON, PROPHANITY) men även korttidsmedlemmen Martin Petersson (bas, ZOMBIEKRIG) har uppenbarligen inte skakat om NOMINON i den utsträckning man kunde vänta sig. Upphovsmannen tillika enda kvarvarande originalmedlemmen Juha Sulasalmi (bas, ex-CHORONZON, ex-DION FORTUNE) har sedan i fjol överlämnat gitarren till nytillkomna före detta MORBID GRIN och BRUTAL NOISE-medlemmen Alexander Lyrbo. Daniels ersättare Henke Skoog (INVERTED CROSS, EVISCERATED) gör en enastående insats och lämna inte ett uns utrymme för besvikna kommentarer från vare sig trogna eller otrogna NOMINON-fans.

”The Cleansing” är ett till störta del helgjutet oldschool death metal-album med sneglingar åt i första hand den svenska scenen. Även den Nord- och Sydamerikanska skolan har haft ett visst inflytande på utformningen av soundet. Det märks inte minst i den flirt med brutalthrash i färd med att gränsla en förnimmelse av crust som funnits med även i tidigare produktioner. NOMINON lyckas integrera d-takt och blastbeats och på ett okonstlat sätt spetsa dödsmetallen med höghastighetsrens utan att tappa bort grundkonceptet. Det här är death metal som vill något, som har något att säga. Inte någon pseudo metal som utger sig för att vara ”modern” eller uppdaterad till en hype. NOMINON är den referens extrem metal bör kalibrera efter och ha som utgångspunkt för ett genuint tilltalande sound. En nygammal standard med hårt strängade riff, komplexa kompfigurer, skoningslösa skalpellsolon och brutal gutturalgrowl.

Den här gången har plattan spelats in i Studio Hell i Jönköping med Robbie Ericsson som maskinist. Perra Karlsson (trummor, NOMINON, DIE HARD m.fl) har i sällskap med Javi Feléz (GRAVEYARD, OF DARKNESS) stått för mixning och mastring i Moontower Studios i Barcelona, Spanien. Det betyder en viss förskjutning i riktning mot en mer stiliserad och detaljerad ljudbild. Det tidigare betydligt mer organiska i produktionen har fått ge plats åt en hårdare och skarpare framtoning. Detta känns helt och hållet i fas med den stabila slagserie ”The Cleansing” radar upp – utan att det implicita, karaktäristiska ”Sunlight-soundet” (som kännetecknar det omtalade sound Sunlight Studio producerade i början av 90-talet) för den skull går förlorat. Det köttiga och råa är i otvungen symbios med det piskande manglet. Att de inflikar diverse samplingar är i sig inget anmärkningsvärt. Att de lyckas få den ärevördige Vincent Prices introduktion till ”Son of Doom” att låta som den naturligaste sak i världen är däremot värt ett extra plus i kanten.

Av: Lars Ekenryd
Publicerad: 2012-11-04