NASTY IDOLS: Hippie Kill-sleaze! Skriv ut
Skriven av Claes Wiberg   
Skapad 2012-09-16 15:24

NASTY IDOLSNASTY IDOLS är ett av landets mest välrenommerade sleazerock-band. Efter internationella framgångar i början av 1990-talet falnade glöden, varpå verksamheten lades ner. I mitten på det 21:a århundradets första decennium tog de dock upp mikrofoner, guror, basar och trummor igen – och slog världen med häpnad i.o.m. släppet av den nutida klassikern "Boys Town".

I dagarna har grabbarna släppt uppföljaren "Kalifornia", där de delvis opererar på nya jaktmarker. CriticalMass.se tog sig ett snack med frontmannen Andy Pierce om vad som hände förr, vad som händer nu och vad som skall hända framöver.

Nasty Idols har ju haft en ganska ojämn karriär. Det rullade på rätt bra runt 1991, men det gick sämre när grungen kom, va?
– Jo. helt klart gick det sämre, ganska direkt faktiskt. Alla möjligheter ströps och inga bokare ville ha sådana band som oss längre. Plötsligt skulle alla se ut som idioter med flanellskjortor och bockskägg och lira musik som var mestadels bedrövlig.

 

Jag har alltid klurat på det där. Vad fan; många, många så kallade "rockfans" gjorde verkligen en kovändning. Vad då, blev deras gamla favoritskivor plötsligt dåliga när de MTV-upptäckt Nirvana, eller vad?
– De blev lurade med argument som att "grunge" skulle vara mera jordnära och därav mer coolt, eller nåt men hur dom lyckades bli lurade att tycka "grunge"-musik var bra beats me.

När ni lade ner verksamheten första gången släppte du en soloplatta och ett vax med UNITED ENEMIES. Var de på något sätt anpassade till, eller influerade av, den "nya tidens hårdrock"?
– Min soloplatta "No Place For Late Regrets" var en pop/rock-platta, och var egentligen något jag bara ville pröva. Den var influerad av allt, jag åkte faktiskt nästan fast för låtstöld på den. När jag lirade in plattan "All The Sick Things We Do" med UNITED ENEMIES var jag mycket inne på tidig rock, som Iggy & THE STOOGES och hela den distade skiten. Min sång på den plattan är ibland så distad att den låter som en arg moped.

Andy PierceSedan drog ni igång verksamheten igen i mitten på 2000-talet. Jag kan tro att det var kul som fan att spela återföreningsgiget på Sweden Rock, eller?
– Ja, det var riktigt kul. Det var första spelningen på typ tretton år. Vi tänkte bara att det var ett engångsgig men repade ändå som idioter. Vi lät bra som fan och fick en jävla respons. Vi återbildade bandet efter det giget och har fan funnits längre nu som band än innan
återföreningen.

Några roliga historier från den festivalen, förresten? Krökade ni med KROKUS, jagade rådjur med Ted Nugent och dyrkade Satan med VENOM?
– Nja, men vi krökade med TIGERTAILZ, fick lammkött och höll för öronen när Ted Nugent spelade.

Klimatet hade förändrats lite i musiksvängen vid den här tidpunkten, vilket i mångt och mycket berodde på CRASHDÏETs framgångar. Var det smärtfritt att få tag på Metal Heaven-kontraktet?
– Vi gled på en bölja där, vi fick kontrakt lätt som en plätt och lirade in en ny platta.

Tyckte att den plattan ["Boys Town"] var galet bra! Hur gick det sedan, med gigs och turnéer? Jag minns att du hoppades på att komma ner i Europa osv. Hur blev det?
– Det blev turer i Europa och vi backade upp plattan till hundra procent. Det var riktigt kul ett tag, sedan tröttnade vi ganska snabbt på låtarna och på alla skitställen vi fick spela på... och ville göra en ny platta.

Även om "Boys Town" var bra så lever vi ju i en nedladdningsålder. Så blev det några plattor sålda?
– Det blev en hel del sålda plattor, lyckligtvis finns det fortfarande dom som vill hålla i ett album och lukta på det.

Gott så. Okej, vi snackar lite om nya plattan, "Kalifornia". Vadan Charles Manson-konceptet?
– Charles Manson bad mig göra den: "go and do something witchy, son" sade han. Nej, men vi var trötta på det vanliga supa-knulla-temat. Vi intresserade oss för 60-talet, och speciellt slutet av eran då allting gick åt helvete: ROLLING STONES i Altamont, Mansonmorden i L.A.,
Jimi Hendrix' och Janis Joplins' död. Vi ville göra ett hippie-kill-sleaze-album... [skrattar] Helt ny genre!

NASTY IDOLSNär jag lyssnar på "Kalifornia" får jag intrycket att ni försöker på en del nya grejor, såväl text- som musikmässigt. Har jag rätt? Var det ett medvetet val, att inte vilja traggla på med de gamla vanliga rocktexterna och riffen?
– Helt klart. Vi hade nog fan inte spelat in en till platta som "Boys Town"om våra liv så hängt på det. Vi vill alltid utforska och gå vidare, så långt man då kan i vår genre. Vi har ju alltid haft en ådra för 60-tals musik som DOORS och Hendrix. Vi gillar hammondorglar, långa solon och tunga riff så vi gjorde de nya låtarna mer åt det hållet. Men det är också låtar på nya plattan i vanligt NASTY IDOLS-stuk, om man säger.

"Night By Night", till exempel. Pengar då? Är det knegande som gäller för bandet? Det har blivit allt svårare för musiker att försörja sig på musicerande...
– Snacka om, en del av oss är lyckliga som har ett vanligt kneg.

Några band och plattor du tycker är lite extra bra just nu, förresten? Några tips till läsekretsen?
– Lyssnar mest på gammal skit. "The White Album" med BEATLES är alltid lika aktuell.

Okej. För att avrunda, vad händer härnäst med och för NASTY IDOLS?
– Vi samlar krafter inför gig. Vi har inte spelat på länge så vi är sugna på att komma ut.

Med det avrundar vi och tackar Mr. Pierce för intervjun. "Kalifornia" finns i en skivbutik nära dig sedan den 28:e augusti.

Officiell webbplats

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera