Anna VisalaAnna Visala

Skribent
Född: 1986
Bor: Malmö

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

"Sitt still i båten!" är ett uttryck som jag fullständigt älskar när de skriks ut i desperation kring valfritt ämne. Jag ser framför mig hur en kladdig och rödflammig människa, rak i ryggen på grund av en pinne i röven, panikfräser meningen i falsett till besättningen i en lappad gummibåt, under en glödgat stormande himmel. "Rör du dig, kantrar vi. Vi har jobbat så hårt för att bli det vi vill vara, men det kräver att du sitter ner och håller käften!"

Testa till exempel att tillämpa ovanstående på begreppet "true".

På temat följer således några straffbara musikkombinationer som sammanfattar mig och mitt musikintresse: IMMORTAL är en del av min ryggrad eftersom jag tjusas av deras charmiga självdistans, och för att ”As the eternity opens” är ett fullbordat samlag. AVISHAI COHEN omvände mig från jazz-rutinhatare till harmonisk kontrabasdiggare och FRANK ZAPPA var ett fullblodsgeni. WATAIN är idag ett genommusikaliskt scenunder. ANATHEMA försåg mig med tanken på att friheten bara är en illusion genom "Pulled under at 2000 metres a second" under gymnasiet och GORGOROTHs ”Pentagram” är nog helt enkelt en av de bästa skivorna jag någonsin kommit över.

EMIL JENSENs texter får mig att gråta och kultbandet KVIST släppte en enda skiva och gick sedan och lade sig, vilket jag stundom också gråter på grund utav. Fenomenet NIFELHEIM – say no more – männen är ju bara att högakta. WINNERBÄCK lämnar aldrig mina promenader och vad som borde vara Frankrikes stoltaste export, KENY ARKANA, gör mig förbannat engagerad och handlingskraftig. Samtidigt är jag också svag för LADY GAGA, instrumentslitandet i DARK FORTRESS, LUDOVICO EINAUDI, VREID, IMPERIUM DEKADENZ, ilskan i Milles KREATOR, och för viss hip hop i form av exempelvis ORGANISMEN.

CARPATHIAN FORESTs "Journey through the cold moors of Svarttjern" kan jag loopa 30 gånger under en eftermiddag. Kvartforths väg till upplysning genom SHINING, samt en liten men inte försumbar del av KENT, och mycket av COLDWORLD, ger mig inre frid. AGALLOCH, svenska MÖRKER och grandiosa ANTHONY & THE JOHNSONS är en skön mix för alla osociala.

Överhuvudtaget gillar jag black som man kan köra genom de inbyggda datorhögtalarna, utan att ljudbilden på musiken försämras nämnvärt. Bas är överskattat. Planlösa dagar har en tendens att blandas med träning (jag är snart färdigutbildad Friskis & Svettis-ledare) och ett ofta oplanerat intag av nya musikupptäckter. Senaste guldflagan måste vara nedlagda amerikanska THOKK, samt UNCLE ACID AND THE DEADBEATS.

Förutom ett ohälsosamt intresse för nykokta kikärtor och latinska växtnamn, vurmar jag för samtal med andra människor, varför mitt bidrag till CriticalMass.se främst kommer röra sig kring bandintervjuer. I övrigt sysslar jag med funderingar kring livets meningslöshet, vilket för mig stundom innebär att allting inte behöver tas så allvarligt. Testa den tanken, Gaahl.

För övrigt föredrar jag riktigt strävt toalettpapper och tycker att danska är ett av de vackraste språken som finns.

Så, låt oss ta allt från varandra. Amen.

<< Tillbaka